amanda the best.

Imorse kollade jag på Gladiatorerna som gick på repris, när en "utmanare" klarar en deltävling blir jag så rörd/glad eller nått att jag blir helt tårögd. Inser i samma sekund att jag är en ganska känslokall person sitter och ska börja gråta till GLADIATORERNA. (alltså inte filmen Gladiator utan svenneprogrammet man älskade när man var lite (och önskade att det fanns för barn så man själv kunde vara med).) Skärper till mig och undrar varför jag i helvete jag blir tårögd, men vafan sen när nästa person klarar gatloppet så börjar jag le och så blir ögonen helt vattniga igen. vafaan är felet på mig...?!